Ja vart ska man börja?
Väntade på Marcus i förmiddags så att han kunde vara med Tuva medans jag gjorde mina ärenden på stan... men han blev sen pga massor med trafikolyckor på E6an.. men vid 11 kom han hem och då åkte jag och Hugo till stan. Mötte upp Emelie och kikade lite i affärer. Vid 12 va det dags för mig att gå på fotvård, då va Emelie gullig och tog Hugo och gick en promenad runt spikön! Sen åt vi lunch och sen va det dags att åka hem. Satt i godan ro och körde samtidigt som jag lyssnade på musik. Och helt plötsligt i åkerströmsbacken på hjärtumsvägen fick jag sladd i en kurva och så snurrade jag ett halvt varv... va ju på väg hem, men helt plötsligt så stod bilen som om den va påväg mot Trollhättan igen... fast i diket..
Jag vet inte riktigt vad jag tänkte just när bilen släppte fästet. Men när jag såg vad konsekvenserna blev och när den dundrade in i snömassorna vände jag mig om och såg så att det gick bra för Hugo. Men han sov i godan ro och sa inte ett knyst när det small till. Japp så va det bara att kravla sig ur snödrivan och ringa till Marcus.
De två första bilarna som åkte förbi stannade inte... jävla idioter. Tänkt om vi skadat oss? Jaja, men sen kom en bil med Tuvas gamla dagisfröken i, sedan stannade även grannen och en av mammas jobbarkompisar. Kom en traktor som va villig att hjälpta till o dra upp bilen men då den låg så galet så fanns det inget att fästa bogseringlinan i. Vet inte riktigt hur illa det är med bilen förutom att spoilern är spräckt, samt att några lampor krossats.
Det blev i alla fall till att packa in oss i Marcus lilla bil och åka hem. Ringde försäkringsbolaget som så käckt berättade att självrisken var 4000:- men då ingick ju självklart bärgning... jaja, tack för det då!
Så jag hann vara hemma i ca 1 timme innan vi packade in oss i mammas bil och åkte på Melkers 2 års kalas! De bjöd på räkmacka och god tårta (ritz special).
Just nu är Marcus vid bilen för bärgaren ringde och ÄNTLIGEN så va han påväg dit... bara 7 timmar efter att jag körde av.
ursh o fy. Är nog fortfarande lite chockad och väldigt arg över vad som hände. Tur att det va så mycket snö och inte bara halka för annars kunde det gått riktigt illa. Vill inte ens tänka tanken på vad som kunde hänt... eftersom det blev värst på högersida där Hugo satt.
Fan jag som aldrig råkat ut för nåt sånt här tidigare, så gör man det med sitt lilla spädbarn i bilen.
Jaja... vi klarade oss ju och det är det som räknas, materiella ting kan man alltid lösa även fast det svider i plånboken med såna oväntade utgifter!
Imorgon är en ny dag, en mycket bättre sådan hoppas jag. Tuva blir hemma från dagis. Är feberfri men väldigt snorig, hes och lite små gnällig. Vi ska bara mysa och se till så att hon frisknar till. Skulle ju åkt till Maria i Brålanda och tagit en fika med alla "vattengympa" bebisarna... haha, men nu blev det 3:e gången vi fick ställa in för att någon va sjuk. Hoppas att kunna ta igen det nästa vecka, om jag har en bil då vill säga.
coola 2 åringen som va nyklippt och allt, dagen till ära
paketöppningen va spännande
2 kommentarer:
Men vilken tur att det gick bra för er, att ni inte är skadade!!! Avåkningar sker titt som tätt vid ett väglag som detta och Hjärtumsvägen är inte den roligaste vägen att köra....
Ta det lugnt och mys med Tuva och Hugo imorgon (tänk idag, klockan är 01:30!)!
Kram!
Vilken tur att de gick bra för er! Usch va de går fort när olyckan är framme!
Ja du de är nästan så man skrattar åt våra försök att träffas :)Men vi håller tummarna för nästa vecka ist :) Kram på er!
Skicka en kommentar