Sitter ensam hemma ikväll, eller ja... barnen är ju hemma men de sover båda två. Marcus är hos Ullis och Erik ikväll. Skulle vart med hela familjen va det tänkt, men mår som sagt inte bra så då är det jobbigt att behöva vara social.
Jag vet inte hur öppen jag ska vara här på bloggen, att skriva om känslor är svårt.... men det är som en sten har lagt sig på mig. jag får inte ork till att göra något.
Det finns massor jag vill göra, men man tappar lust och inspiration vid motgångar. Jag försöker tanka positiv energi av människorna runt om mig, men det finns ju dom som bara förstör. Hur länge ska man orka? När tar det slut, för såhär kan det väl inte hålla på för alltid?
Kroppsligt så har jag en förkylning på gång, den vill inte bryta ut utan bara retas med mig genom hosta, heshet och halsont emellanåt. Tröttheten är jobbig oxå, på nätterna befinner jag mig i nån slags koma. Hör hur Hugo gnäller och gråter för att han vill ha mat, men hjärna kopplar liksom inte att jag ska upp och ge honom mat för att få tyst på honom så jag kan fortsätta sova.
Vi fick dock en välbehövlig sovmorgon i morse. Tuva sov hos mormor och morfar inatt, och Hugo va en tröttis så vi vaknade inte förrän 8.30, och det händer inte allt för ofta.
Har haft en riktigt slappar kväll för mig själv! Tjejfilm och massa kakor och godis. Nu knåpar jag ihop ett blogg inlägg sen ska jag förbereda lite inför morgondagen och sen sova.
Imorgon ska vi nämligen på dop. Är lilla Ebba som ska döpas och jag och Marcus har fått den stora äran att vara faddrar.
Här kommer lite bilder på mina underbara barn... älskar dem mer än något annat.
Tuvisen häromdagen när hon skulle ut och leka i sandlådan
Hugo sitter själv för första gången 14/5
Grötfrukosten blev lite kladdig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar